GFF, Volume 9

Front Cover
Geologiska föreningen, 1887
 

Other editions - View all

Common terms and phrases

Popular passages

Page 237 - Seront considérées comme mines celles connues pour contenir en filons, en couches ou en amas, de l'or, de l'argent, du platine, du mercure, du plomb, du fer en filons ou couches, du cuivre, de l'étain, du zinc, de la calamine, du bismuth, du cobalt, de l'arsenic, du manganèse, de l'antimoine, du molybdène, de la plombagine ou autres matières métalliques, du soufre, du charbon de terre...
Page 151 - Diese Mineralien sind: Gold, Silber, Quecksilber, Eisen mit Ausnahme der Raseneisenerze, Blei, Kupfer, Zinn, Zink, Kobalt, Nickel, Arsenik, Mangan, Antimon und Schwefel, gediegen und als Erze...
Page 70 - Då sålunda den dioritiska bergarten liar synes uppträda helt och hållet oberoende af de i trakten förherskandi» olikartade bergarternas beskaffenhet och utbredning samt derjemte vanligen eger fullkomligt massformig textur, torde den i allmänhet böra anses såsom en i förhållande till dessa sekundär bildning. Hvad särskildt beträffar den diorit, som utgör moderklyft till Klefvafyndigheten, så eger denna visserligen sin största utsträckning i O — V, men är för öfrigt af ganska...
Page 354 - ... on voit des écailles concentriques superposées autour d'un noyeau central; la forme globulaire de cette roche a été remarquée dans plusieures localités; ces écailles, du reste, ne se détachent les unes des autres sous le marteau, que lorsque la roche est arrivée à un degré de désagrégation très avancé. Cette...
Page 496 - ... 15, 1878, p. 129. Life of the Silurian age. New York Tribune Extra, September 2, 1879. In this paper Mr. SW Ford gives generic figures of Trilobites, including figures of Microdiscus speciosue.
Page 221 - Malmerna synas mig således vara bildade under tiden strax •efter dioriteruptionen och i sammanhang med denna. Fyndigheten är icke en gångbildning i vanlig mening afsatt genom vatten; denna procedur har åstadkommit de sk skölarne, men icke malmerna. Efter att nu hafva redogjort för fyndighetens förekomstsätt och de antaganden jag ansett såsom mest sannolika för fyndighetens tillkomst, återstår mig endast att beriktiga en slutsats ur de statistiska uppgifterna, som meddelas i slutet af...
Page 220 - Det är enligt min uppfattning sannolikt, att de orsaker (antagligen gaser), som föranledt malmafsöndringarna, kommit inifrån jorden, och att dessa framgått i allmänhet der, hvarest minsta motståndet förefunnits. Detta har i de flesta fall varit längs kontakten, såsom i de norska fyndigheterna; men icke så vid Klefva — utan hafva der de sprickor, som vi nu iakttaga såsom släppor, först förefunnits och erbjudit minsta motståndet, så att gaserna sökt sig väg genom dessa äfvensom...
Page 69 - Nickel _ 3,044. Kobolt... 0,094. Mangan 0,223. Koppar 0,447. Olöst.. 0,460. Svafvel och förlust 38,189. 100,ooo. Det är sålunda först efter detta år, som fyndigheten vid Klefva blifvit tillgodogjord såsom nickelmalm. l) De geologiska förhållandena i trakten omkring denna fyndighet äro angifna på det goelogiska kartbladet Hvetlanda, som 1885. offentliggjordes af Sveriges Geol. Undersökning ined beskrifning af NO HOLST, (Sveriges Geolog.
Page 218 - V, men ined stark stupning 30° — 40° åt N. Dessa senare släppor hafva ej kunnat tydligt nog utmärkas på kartorna, hvarför de också lätt undgå uppmärksamheten utan ett mycket noga studerande af sjelfva grufvan på platsen, men synas de för malmförekomsten vara af lika vigt som föregående. Förutom dessa tre tydligt framträdande slappsystem uppträda en mängd mindre släppor mer eller mindre parallela med de förstnämda.
Page 72 - Den synes hafva bildat sig senare än diabasen i en mellan denna och gneisen uppkommen remna, invid hvilken diabasen starkt vittrat, samt fortsätter med smärre förgreningar både inom gneis och oförvittrad diabas.» »Vid Kuso äro trenne grufvor brutna på flere parallela donlägigt stupande dioritgångar inom granitartad gneis. Malmen består dels af magnetkis inom diorit, dels af kopparkis, som företrädesvis sitter i lossnor inom gneisen på gränsen emot dioriten.

Bibliographic information